Inlägg postat:
31/12, 2013 kl 14:44



1

Gott slut!

Nu lider 2013 mot sitt slut. Jag kan verkligen inte förstå hur fort tiden kan gå. Det känns som jag var gravid nyss och väntade på vårt lilla mirakel men det är inte ens förra året längre utan förförra och alldeles snart så är det ytterligare ett år på det. Min lilla semla har satt sitt avtryck på den här världen i snart tre år. Väldigt lustigt.

Jag har ju inte varit så himlans duktig på att blogga som jag tänkte. På ett sätt skulle jag så gärna vilja vara mer kontinuerlig och uppdatera om varje litet framsteg hon gör här i världen så man har en hel katalog att gå tillbaka och titta i sen om några år när man inte minns längre hur de där ordlösa barnskriken lät. Men jag erkänner för mig själv nu, det blir ju så sällan av. Och hellre en nedlagd blogg än en värdelöst uppdaterad. Så nu när året närmar sig sitt slut så gör även denna bloggen det.

Vi tackar för oss och hoppas ni alla får ett nytt helt magiskt år!

Många kramar från mig och Selma!

Inlägg postat:
15/12, 2013 kl 21:31



1

Lattjoland

I helgen lattjade vi på Lattjoland. Det var ett tag sedan vi var där sist, Selma var kring 10 månader då och vi var väl i stort sett förpassade till babyhörnan, men mycket har hänt sedan dess och denna gången kunde spralliga små ben nyttja nästan hela stället. Vi klättrade, hoppade på hoppmattor, bollbadade och åkte rustchkana. Selma som missat sin förmiddagsvila var supertrött men det var för kul för att sova. Och en viss förälder ska erkänna att hon hade nästan lika kul hon! Det får bli snart igen.

Inlägg postat:
13/12, 2013 kl 15:20



0

Lusse lelle

Glad Lucia på er! Idag fyller Selmas mormor år och det har vi bland annat firat med att lussa för henne. Selma var lucia och jag slängde på tärnglittret i håret och sjöng med förkyld och hes röst “Natten går tunga fjäääät…”

Inlägg postat:
5/12, 2013 kl 21:29



0

Jul igen

Nu är det jul igen. Eller igen och igen, för Selma kan det nästan räknas som första gången. Förra året var det något av en påtvingad jul “bara-för-att” (några tillbakaglimtar här och här) men i år förstås galoppen desto bättre (eller så är det åtminstone fortfarande denna förälders naiva förhoppning) och Selma har redan snickrat ihop en julstjärna i förskolan. Man blir helt salig när man hämtar ongen och där ligger något klistrigt och glittrigt papper på hennes hylla.
Första advent fick Selma sin första adventspresent av mormor som innehåll några magnetdjur. De är otroligt poppis och bevis på detta kan ses nedan. Jag råkar veta att det finns fler djur i de andra adventspresenterna och jag känner mig redan exalterad över hur kul det ska bli att se Selma öppna nästa paket! Varje dag öppnar vi också en lucka i Selmas adventskalender, men då får man vara på sin vakt så att inte kalendern trasas samman till en snöboll av små nyfikna händer. Hon är nog för liten men det är lite mysigt ändå.

Inlägg postat:
4/12, 2013 kl 1:11



2

femton och en halv

Ja var ska jag börja? Min lilla pingla växer så det knakar! På längden men också i intellektet. Det känns nästan lite som en helt ny era i hennes (och mitt) liv. Vi har lämnat det där med motorik lite åt sidan för nu handlar det massor om kommunikation. Med tanke på att jag studerar just det, är det häpnadsväckande att se den i sin renaste form. För numera kan vi prata med varandra. Ja kanske inte så ofta med begripliga ord men vi gör oss förstådda och roar varandra.

En tidig morgon ligger hon bredvid mig i sängen, hon mumlar något i sömnen och stryker Snuttisens öron. Nu är klockan massor för mycket, dags att komma upp och iväg till dagis. Så tillslut säger jag;
“Selma, det är dags att stiga upp nu.”
“M-mmm.” Hon nickar instämmande.
“Kommer du nu då så går vi upp?” 
“Mmm” nickar hon igen. Sen flinar hon, fortfarande med stängda ögon. “Näääe!”
Då börjar jag kittla henne och vi flamsar en stund tills båda absolut är vakna.

Nu om någonsin kan man börja förstå hur den här lilla personen tänker vara. Personligheten är mer framträdande. Selma är en entertainer. Hon tycker om att busa, men framförallt roa andra. Hon är också en tänkare, en iakttagare. Hon studerar sin omgivning noga innan hon ger sig in i den, men blyg är hon inte. I förskolan är hon minst, och tydligen en aning kaxig har vi fått lära oss denna veckan. Hon puttar undan de större barnen om de är i vägen. Jag tar den som en god egenskap. För övrigt älskar hon att vara i förskolan. Varje dag och vad som än händer så är hon alltid glad, säger personalen, det är snudd på tjatigt nu.

Selmas ordlista är inte milslång. Vad jag kan komma på är:

Mamma
Pappa
Titta
Hej 
Nej
Aaa (Ja)
Hejda’ (Hejdå)
Mum-mu (mormor)
Aainja (Andy, mormors sambo)
Dä’ och Dedä’ (“Där” när hon pekar)
Waowa (Vovve)
Vfff… och Mmm… (Voff och Mu)
Iss (Kiss)

Vad är roligast just nu? Förmodligen att bada. Selma ÄLSKAR att bada. Precis som jag alltid har gjort. Så pass att om Filip och jag pratar om denna spännande aktivitet i Selmas närhet så får vi bokstavera högt för varandra “Selma kanske ska B-A-D-A?”. För finns det någon oenighet där så har en unge för länge sedan rusat ut i badrummet och börjat försöka få av sig byxorna under uppfordrande tjut och då går det inte att dra sig ur.
Sånger gillas också. Favoriterna är nog Imse vimse spindel och Lilla snigel som hon kan en del rörelser till (supergulligt!) men nu när det nalkas jul har även Tre pepparkaksgubbar blivit populärt.
Av leksaker är böcker, pussel, klossar och djur roligast. I adventspresent har hon fått ett gäng djurmagneter  som hon varje dag ägnar mycket tid åt att förflytta över nedre delen av kylskåpet. Hon pratar med dom och visar hur de låter. Allt medan en lycklig morsa får diska upp ifred.

Vikt och mått är väl svårt numera, men gör en gissning på 82 cm och 11 kg. Som sagt en gissning.


Det är skoj att gå till dammen nära oss och mata änderna. En gång åt en and brödet direkt ur Selmas hand!

 

 

 

 

Inlägg postat:
12/9, 2013 kl 8:05



2

Förlåt (igen!)


Om man är riktigt snäll kan man få russin, det är det allra bästa det!

Förlåt! Nu är vi sådär sega igen med bloggandet. Jag har grävt ner mig i pluggandet igen. Börjar terminen med affärsredovisningen som är helt underbart kul. Ni förstår att jag var ironisk nu va? Vardagen har blivit ett enda pusslande för att hinna med allt som måste hinnas med och bloggandet har fått ligga i lä. Alla som någonsin har pluggat på universitetsnivå vet att det där med att studierna är 100% är bullshit, snarare 200% för att lyckas… Så hela mitt vakna tillstånd cyklar jag nu till dagis, pluggar, går på föreläsningar, går på akupunktur (ja det är nåt jag börjat med mot en axelskada), handlar, lagar mat, pluggar lite till och försöker hinna vila NÅN gång där emellan. Ovanpå det är jag just nu tokförkyld.

Men för att sluta gnälla, vad händer i semlans liv? Jo hon växer så det knakar. Senaste måtten är 79 cm och 10030 g. Hon har gått i ett par månader nu och det går bara snabbare och snabbare och säkrare och säkrare. Hon trillar nästan aldrig. Det är mycket konstigt pratande men framför allt är hon SMART vår dotter (ja jag räknade ju aldrig med annat men ändå), hon förstår verkligen så mycket av det man säger till henne. “Selma, var har du din snuttis?” ja då sticker hon iväg och hämtar den. “Är Selma hungrig?” ja då springer hon ut i köket och börjar gasta och dra i matstolen”. Hon förstår när man säger åt henne att lägga tillbaka saker och stänga skåp och lådor och hon är en perfekt medhjälp när man ska tömma diskmaskinen. Då är hon med och langar skålar och assietter.

Framöver funderar jag på att ändra inriktning på bloggen. OM det blir och VAD det blir får vi se… Bara hintar.

Inlägg postat:
27/8, 2013 kl 21:30




0

Sitta på stolen

På dagis får man sitta på riktiga stolar och inte i barnstolar. Klart att man då vill sitta på riktiga stolen hemma också?!

 

Inlägg postat:
23/8, 2013 kl 21:08




0

Blåbärsmilkshake

Mamma tyckte att jag åt så duktig idag så jag fick efterrätt också. Blåbärsmilkshake och det var SUPERGOTT! Jag fick dessutom prova att dricka det själv från ett riktigt glas. Det skulle hon inte ha låtit mig göra för jag hällde det mesta i knät. Sen började hon muttra något om fläckar och galltvål… Vad är det?

Inlägg postat:
18/8, 2013 kl 20:50



2

Bruksanvisning

Inlägg postat:
18/8, 2013 kl 20:49



2

Selma 1 år

Igår återupplevde jag hela Selmas förlossning i minnet, timme efter timme. Tänkte “vid den här tiden för ett år sedan gick vattnet” och “vid den här tiden för ett år sedan tvångsmatade Filip mig med cheeseburgare mellan värkarna”… Och när jag vaknade i morse så kändes det som om min lilla lilla bebis hade transformerats över natten och magiskt blivit ett barn. Det tar emot lite att kalla henne för bebis (i alla fall i offentliga sammanhang, i min värld kommer hon ALLTID att vara min bebis!) så nu antar jag att den tiden är till ända. MEN! På ett sätt känns det som om det är nu det börjar. Jag undrar om det alltid känns så? Varje tidsepok med sitt barn är speciell, den bästa tiden med dom är just nu. Det är en fantastisk resa hon har gjort under sitt första år och nu ser jag fram emot alla hennes nästa häftiga framsteg. Tänk, om ett år från nu kommer jag alldeles säkert tänka tillbaka på den här dagen och fnysa åt mig själv “HALLÅ?! hon var ju yttepytteliten, hon var visst en bebis!! Maaaj Gaaaad, se på henne NU!”.

Anyways. Selmas dag blev perfekt. Hon fick riktig havregrynsgröt till frukost (det är lyx mot pulvret det!) och till lunch bjöds det först på amerikansk pannkakstårta men det enda som dög på den var bananerna på toppen så vi fick ta till lite hederlig bolognese istället. Hon fick öppna sina presenter från oss och sedan tog hon ett tupplur medan vi fixade i ordning för kalas. Hon vaknade lagom till gästerna kom. Det blev de allra närmsta och så vännen Hugo. Stackars kusin Olle låg hemma med hög feber men vi skickade hem en kalaspåse till honom med morbror. Efter brakfika, lek och presenter var Selma helt slut och somnade på en sekund efter kvällens sedvanliga vällingflaska. Trötta föräldrar åt pizza.

Tack alla som var med och firade Selmas första födelsedag. Ni förgyllde den verkligen!